Hurra Hurra Hurra!
Grattis till Alla Svennar ute i denna vida värld, Grattis!
Jag och caroline började dagen med att sjunga sveriges nationalsång medans vi fortfarande låg kvar i våra sängar. Ett lite rörande ögonblick.
Något som är lite konstigt är att jag blivit mer svensk i hjärtat när jag bott här i Norge. Har alltid sagt att jag är svensk i knoppen men norsk i hjärtat. Men nu är jag delad.
Älskar Sverige.
När jag flyttade till Norge kände jag inte någon speciell övernaturlig samhörighet med det norska folket. Eller jo lite men inte överdrivet mycket mer än jag kände med det svenska folket.
Hemma för mig är Uppsala. Sverige. Den svenska nationalsången för mig tillbaks till min fina barndom. Alla svenska visor och schlagerdängor får mig att le innombords. Det svenska språket med alla dess unika charmiga dialekter ger mig lite extra hjärtklappning och den svenska sommarn och den svenska midsommaraftonen! Underbar.
Men Norge är och kommer alltid att förbli mitt fosterland. Nationen jag tillhör. Men gillar att kalla mig svensk när jag träffar nya människor i Norge. För jag är mäkta stolt av landet öst om Norgeland.
Mäkta stolt.
/vics