svorskorna: N: NUNNA

Tittade igenom lite bilder från förra året. Och så hittade jag massa bilder från mitt PA (Projekt Arbete).
Jag var på besök i ett kloster för 4 dagar. Alsike Kloster. Ett kloster med en social verksamhet. Galet fantastiskt! Tideböner hela tiden!

Det var en viktig upplevelse. En speciell och otroligt facinerande tid.
Hade under kanske en tvåårsperiod innan klostervistelsen verkligen kämpat med tanken på om jag skulle bli nunna. Något jag verkligen inte ville! Jag hade redan som fyraåring börjat drömma om mitt framtida bröllop. Hade alltid varit en riktig tjejtjej. Bröllopet, My Prince Charming och alla barnen jag skulle få var en central del av mitt dagdrömmeri redan från fyraårsålder.
Så dessa tankar som kretsade runt i min hjärna var inte så populära. Men det var verkligen en kamp! Upplevde att Gud frågade mig om jag ville ge mitt liv till honom och låta Hans vilje ske. Jag ville inte. Vågade inte. Fy vilken kamp, fy vilken tid, usch det var hemskt. Kunde inte be eller lovsjunga helhjärtat. En kväll satt jag och min far och pratade om just detta. Klosterliv och nunnor. Han frågade mig om jag var rädd. Jag la på mitt riktiga pokerface och sa skrattande att det var det värsta jag hört. "självklart inte!"

- Sedan gick jag in på badrummet, böjde knä och började gråta.
Jag orkade inte mera. Jag ville ha fred med Gud och frid i hjärtat. Så jag bad,
" Käre Gud. Okej låt din vilja ske. Om det verkligen är din vilja så är jag villig att bli nunna. Men vill att du skall veta att jag verkligen vill gifta mig. Men låt din vilja ske, inte min. Amen.

Den natten sov jag gott. Frid i hjärtat. På morgonen vaknade jag med ett leende på läpparna. Och även med en visshet i mitt hjärta att det var inte nunna jag skulle bli! Det var inte det Gud ville ha från mig. Han ville bara ha mitt hjärta. Min hängivenhet.
Han ville ha det dyrbaraste jag hade. Drömmen om en familj. Han ville se om jag var villig att ge upp allt och följa honom. Precis som han prövade Abraham i Bibeln.
Gud sa åt Abraham att offra sin älskade son Isak. Abraham gick upp på berget och lade sonen på offeraltaret och skulle just döda honom när Gud ropar stopp. Gud ville bara se om Abraham var villig att ge upp det bästa han hade för Gud.

Så idag är jag en lycklig tjej som vet att Gud har inga som helst problemer med att jag en dag gifter mig!
Skall man bli nunna, vilket är ett fantastiskt liv, så måste man känna en stark kallelse och en längtan efter ett sådant liv. Man skall känna glädje över det. Gud verkar genom ens vilja när det gäller det. Ett liv i celibat är en gåva från himlen. Och jag har fått en annan gåva.
Tack Gud!

-victoria